Som grädden på moset.

Det är åtta dagar sedan Elis sov till sju.
Det är åtta dagar sen jag sov ordentligt.
Elis har nämligen vaknat mellan fyra och fem sedan dess.
Plus att han vaknar och gråter flera gånger per natt. Att Jimmy dessutom snarkar mer än vanligt gör ju allt lite mer "svår sovit"

Behöver jag nämna att jag är trött? Helt sjukt trött faktiskt.
Igår kväll var jag så trött så att jag bara grät.
Ikväll är jag nog inne på tredje andningen, för humorn är på lägsta nivå. Och jag skrattar åt ingenting. Kan bero på att jag har varit vaken sen TJUGO I FYRA.
Japp. Han var tidig imorse. Jävligt tidig. Omänskligt tidig.
Och tro mig. Jag har försökt med allt, men han vill helt enkelt inte sova.
Och argumentet "Snälla Elis och sov en stund till för mamma orkar snart inte mer" funkar liksom inte. Men jag biter ihop.

Det va vägning i dag. Minus 0,4 på två veckor. Inge vidare, men det är iaf åt rätt håll. Vi pratade ironiskt nog om sömn på mötet. Att sover man inte ordentligt är det svårt att gå ner i vikt.
Va!? Det har jag inte märkt dom senaste dagarna.
På väg till VV-mötet lyckades jag spärra mitt visa kort. Gahh!
Jag står och ska ta ut pengar. På andra försöket vaknar jag till och inser att jag har bara ett försök kvar och så säger jag till mig själv att trycka rätt kod. Och trots att jag visste koden, trycker jag ändå in fel kod.
"Kortet är spärrat" står det på skärmen.
Så jävla onödigt. Men jag skyller på sömnbristen.

Och som grädden på moset, så är jag och Elis lite små förkylda.
Precis vad man behöver då man känner sig pigg och fräsch.

På fredag ska jag åka in till jobbet och köpa "trolla bort påsar under ögonen" kräm.
Det behövs.

Bäst att gå och sova en stund, ska ju snart stiga upp.