Han river ner tvätten, försöker sig på att dra ner gardinerna och har man råkat lämna toa dörren öppen, ja, då har man en liten son med munnen full med toapapper.
Han drar i sladdarna till fönsterlamporna och då jag säger ifrån och tar bort honom därifrån, så ålar han bara till nästa fönster...
Att sätta honom i gåstolen gör ingen skillnad. Han kommer bara åt sakerna mycket bättre då. Och då är han också i höjd med att kunna slita ner jackor från hatthyllan. Så snart antar jag att vi kommer att gå omkring med trasiga jackor. Väntar bara på ett ritsch.
Och jo. Ajaj och nej är väl det mesta jag säger om dagarna.
Men som många andra ungar lyssnar han inte. Utan han bara tittar på mig och ler.
Imorse då vi gav oss ut på våran andra (!!!) promenad innan klockan tio, så var han extra full i fan.
Det bara flög saker ur vagnen.
Gahhh!
Det va så skööönt då han äntligen somnade, så att jag kunde få lite lugn och ro.
Idag har han också varit extremt mammig. Har inte kunnat gå till ett annat rum utan att tårarna har kommit.
Snart kommer Jimmy äntligen hem. Och även fast det gått bra medans han varit borta, så är det otroligt skönt att han kommer hem och vi blir två om det här lilla busfröet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar