En annorlunda dag.

Ja, för ett år sen alltså.
Fast den började rätt så vanligt;
Med att åka in till jobbet. Jobba. Åka hem. Fixa middag. Äta ute på altanen. Ta ett glass rött. Kissa på stickan.

Japp. Plus.

Kollar extra noga att det verkligen är ett plus.

Japp. Det går inte att missa. Ett starkt plus.

Gå ner till Jimmy och berätta att vi ska ha barn.
"Hur gick det till"?
"Ja, jag tror att vi låg med varann"

Sen börjas det. Veckoräkningen. Oron. Illamåendet.

Och nu sitter man här, ett år senare, med den mysigaste lilla killen i hela världen. En liten kille som igår vände sig från rygg till mage, två gånger. Som just har kommit på att tårna smakar rätt så bra. Som oftast lyckas ta tag i snoppen då den är som mest ner bajsad. Som börjar dagen klockan 05.00 med att ligga och prata, och sen pratar heeela dagen.
Ja, förutom då han sover.

Som på fredag blir 4 månader och ska snart få smaka på riktig mat.

Kan nån bara stoppa tiden lite bara, för dessa fyra månader har gått så sjukt fort!!

Snart är man där igen.
Med att åka in till jobbet. Jobba. Åka hem. Fixa middag. Äta ute på altanen. Ta ett glas rött.
Och vem vet?
Kanske kissa på stickan.

Kramelikram