OS-tårar.

Inatt då Jimmy kom och la sig sa han nåt om några medaljer som hade tagits, men eftersom att jag halv sov så tänkte jag inte nåt mer på det. Och i morse då jag vi steg upp för att säga hej då till mamma och pappa var den sist nämda helt i extas över vad som hade hänt igår. Jag fattade förstås ingenting eftersom att jag vet inte ens vad själva grenen heter, men dom byter ju skidor efter ett tag iallafall. Då pappa berättade om vad svenskarna gjort så förstod jag det som om att en ledde och dom andra åkte brevid varandra (typ i armkrok) och blockerade vägen för de andra länderna. Det va ju inte riktigt så. Att åka skidor i armkrok, verkar ju väldigt svårt....
Jag va ju bara tvingad att se vad som hade hänt under denna tävling där det visade sig att vi tagit guld och brons, då pappa berättade förstod jag inte heller först att det va en svensk som vann. Trodde det va en norrman. (jo, jag är verkligen jätte insatt...)
Iallafall så såg jag reprisen imorse.
Åh maj gadd! Vilka killar!! Blev alldeles till mig! Och som jag grät, då dom gick i mål och kramade om varandra. Och som jag grät då Per Elofsson grät.
Ja, herregud. Alla dessa tårar för några män i trikåer.
Men det va ju alldeles fantastiskt gjort av dem!! =)

Här är det ju inget annat än OS som gäller på kvällarna. Och ok, jag erkänner, det är ju rätt så kul att se på (säg inget till Jimmy!!), men samtidigt så ska det bli skönt då det är över och alla härliga säsongstarter på olika serier börjar!! =)

Nu ska jag ta hand om den lilla gödselspridaren här hemma och sen så är det dax för mjölkning igen!

Hoppas alla haft en bra helg!
Kramelikram