Turkiet.

Så var vi äntligen hemma.
Med betoning på äntligen. Jag har nämligen haft hemlängtan ett tag....
Hursom helst.
Flygresan dit och hem gick alla tiders för Lill-Knas. Han flirtade med flygvärdinnor och med andra resenärer. Det klart lite gnäll var det från honom, men vem blir inte less att flyga efter ett tag? Tack och lov verkade det som om att han inte fick speciellt ont i öronen. Å det va ju gräjt! =)

Väl framme på hotellet, så packade vi upp duschade och gick och fick nåt i magen. Vi var så sjukt trötta efter att ha stigit upp kl. 02.00 och inte sovit nåt på planet (hur ska man egentligen hinna det? det ska ju beställas dricka och ätas mat...stress, stress, stress...;)).
Tur va väl att Elis också va trött, han somnade klockan sju och vi inte långt därefter.
Dagen efter jobbade Jimmy och jag och Elis parkerade våra rumpor i skuggan vid poolen.
Vi hittade en kalas bra plats, med mycket skugga och bra sova i vagnen ställe!
Ja, och där satt vi. I stort sett hela veckan.
Som tur är fick jag vara Elis och Jimmy fri en timma nästan varje dag.
Dvs jag+solstol+sol=sant.
Och dom sov.
Hade jag inte fått det, så hade jag nog brutit i hop.

I det stora hela var det trevligt och god mat. Buffén var kanon, kanske lite väl överdriven....att behöva välja mellan tio olika olivsorter var kanske lite överkurs.
Tur då att jag inte äter oliver! ;)

Nu ser jag framemot norrlandsresan som sker i november!

Redo för avslutningsmiddag!