måndag 27 juli 2009

Jo, nog är det så allt...

att vi väntar smått. Äntligen! =) I slutet av Januari början på Februari (om nu allt går vägen, och det ska det fasiken göra denna gång!!) beräknas knodden se dagsljus. Vi är förstås rackarns glada, men lite nojiga ändå....

Och hur mår jag då? Om jag säger som så, så har att kräkas fått en helt ny innebörd. Att kräkas är liksom det vidrigaste som finns, men nu är det nästan lika vanligt som att ja...hämta posten typ...same same but diffrent. Att ställa sig över toastolen är just nu inga problem alls. Nope.
Har dock börjat må lite bättre, nu kan jag faktiskt öppna kylskåpet utan att få kväljningar. Inte illa va!? =)

Annars så ja...brösten har ju gått och blivit storlek större och vårtorna är bara för mycket. Just nu är jag i en period då det ser ut som att;
1) Jag är dyng kåt
2) Jag fryser så in i h-vete

Eftersom det inte syns att jag är gravid, ser liksom bara fetare än vanlig ut, så känns det som om att kunderna tror att jag går omkring på jobbet och är "små sugen". För vem f-n kan frysa i denna klibbiga värme!? Inte då jag! ;)

Ja, nu har ni fått lite härlig och trevlig information! =)
(och nej, några bilder på växande mage kommer denna blogg att få vara utan...)

Kramelikram

3 kommentarer:

  1. Vi ropar GRATTIS från Laxbacken! (fast vi har ju lixom vetat om det ett tag...) Vi hoppas att du snart ska börja må bättre!!
    kramelikram!

    SvaraRadera
  2. Hurraaaa!!!!!!!
    Jag minns när du frågade varför jag alltid låg på kökssoffan, mådde alltid dåligt utan att kräkas när lill Anders var på väg.
    Fastra

    SvaraRadera
  3. underbart!!!!!!!!! Håller tummarna att allt går vägen. Stor kram!

    SvaraRadera