Jag kunde bara inte låta bli...

Men jag var tvingad att väcka Elis, för helt plötsligt hade vi en grävmaskin utan för vårat fönster!
Och han var verkligen inte svår väckt! På sekunden var han uppe och stod vid fönstret.
Och lyckan var total.



Han pekade, stampade, pruttade, ropade mamma och sa grävmaskin på sitt språk.
Och så höll han på tills den kört iväg.
Lycka!